Andra skoldagen + Uttråkad
Andra dagen då?
Helt okej, vi gick igenom PAT-kursen (problemformulering, analys och tolkning),
som jag tyvärr upplevde som utifrån min egen kropp, jag vet inte var jag svävade iväg.
Allt jag funderade på var vad i helsicke jag ska skriva om. Hur jag ska skriva. Att jag vill ha ett A.
Ser jag dum ut? Sitter jag i vägen för någon? Ser jag ut som en hösäck nu?
Jag har åtminstone papper från powerpointen, och några få anteckningar... Ahem.
Därefter var det inledning för AODS-kursen (arkeologin och dagens samhälle).
Jag blir lite rädd för den läraren. Men jag tror att hon är jättebra, och inte kommer att godtaga
vad som helst. Hon överraskade, i alla fall mig med att tycka att vi skulle presentera oss för henne.
Åh nej, VARFÖR? Vad skulle jag säga? Jag svär på att jag nästan fick lov att hålla i stolen för att inte skaka
så att resten av kursisarna skulle se. Vad heter jag? Hur gammal är jag...? Eehm... Vad ska jag skriva om?
Och.... den värsta frågan av alla : "Varför vill du bli arkeolog?" My God.
Som tur var, svarade jag någorlunda rätt. "Det är väl en barndomsdröm", svarade jag.
Det var därför hon också hade börjat läsa arkeologi. Tack. I Am Accepted.
Sedan talade hon mer om hur kursen skulle läggas upp. Hon förväntar sig att vi spenderar
50% av våran studietid ("2,5 dagar i veckan!") med att först problematisera, sedan lösa problemet, på en uppgift.
När detta är klart skall hela smeten redovisas för viktiga folk på historiska muséet, med mera....
Vad mer? Vi fick inte bestämma vilka grupper vi ville vara i. Det skulle hon göra, och de grupperna
skulle hon hålla stenhårt på. Det roliga är att vi sedan såg henne diskutera med våran "vanliga" lärare.
De viskade, och han pekade omkring på våran klasslista. Fuck. Fuck, mothermother fuck.
Snälla låt mig hamna med någon som jag känner mig trygg med.
Jag är förvisso bra på att lösa situationer när jag väl sitter i dem, och jag blir så illa tvungen.
Förmodligen är detta bara ännu en av de många grejer som sker här i Huvudstaden som kommer
att stärka mig, som så många händelser redan gjort. Jag är inte samma Jossi som jag har varit.
Och mer finns att förbättra, och plötsligt ser jag bara fram emot de prövningar som "komma skall".
Jag känner mig starkare, jag har vänner, jag börjar hitta i stan... Även om hemlängtan är stark och ångesten pockar på
när jag som minst behöver den. Men som alla säger... Vansbro kommer att finnas kvar.
I min lilla hemkommun rullar saker på som det ska, och min plats finns kvar, den bara väntar på mig.
Alla jag älskar finns där, mer trygghet behövs väl inte. Och ångesten och mina komplex... ja dem får jag jobba med.
Visst är jag positiv? Det är bara för att inte allvaret börjat än. Snart kommer gnälliga Josefine tillbaka.
Jaja. Idag då?
Klockan är 13.09, här sitter jag i pyjamas, lyssnar på Taylor Swift och drömmer mig bort.
Ska gå ner och köpa de böcker som finns att få tag på i Twilight-serien sedan. Måste ha fortsättningen.
Det var längessen jag slukade en bok såhär! Härligt att veta att geisten sitter i ännu.
Men nu ska jag försöka ta tag i mitt liv. Göra något vettigt. Någorlunda vettigt iallafall. Nåja.
Ha det gott!
Yours truly
Storasyster Vampyr
Helt okej, vi gick igenom PAT-kursen (problemformulering, analys och tolkning),
som jag tyvärr upplevde som utifrån min egen kropp, jag vet inte var jag svävade iväg.
Allt jag funderade på var vad i helsicke jag ska skriva om. Hur jag ska skriva. Att jag vill ha ett A.
Ser jag dum ut? Sitter jag i vägen för någon? Ser jag ut som en hösäck nu?
Jag har åtminstone papper från powerpointen, och några få anteckningar... Ahem.
Därefter var det inledning för AODS-kursen (arkeologin och dagens samhälle).
Jag blir lite rädd för den läraren. Men jag tror att hon är jättebra, och inte kommer att godtaga
vad som helst. Hon överraskade, i alla fall mig med att tycka att vi skulle presentera oss för henne.
Åh nej, VARFÖR? Vad skulle jag säga? Jag svär på att jag nästan fick lov att hålla i stolen för att inte skaka
så att resten av kursisarna skulle se. Vad heter jag? Hur gammal är jag...? Eehm... Vad ska jag skriva om?
Och.... den värsta frågan av alla : "Varför vill du bli arkeolog?" My God.
Som tur var, svarade jag någorlunda rätt. "Det är väl en barndomsdröm", svarade jag.
Det var därför hon också hade börjat läsa arkeologi. Tack. I Am Accepted.
Sedan talade hon mer om hur kursen skulle läggas upp. Hon förväntar sig att vi spenderar
50% av våran studietid ("2,5 dagar i veckan!") med att först problematisera, sedan lösa problemet, på en uppgift.
När detta är klart skall hela smeten redovisas för viktiga folk på historiska muséet, med mera....
Vad mer? Vi fick inte bestämma vilka grupper vi ville vara i. Det skulle hon göra, och de grupperna
skulle hon hålla stenhårt på. Det roliga är att vi sedan såg henne diskutera med våran "vanliga" lärare.
De viskade, och han pekade omkring på våran klasslista. Fuck. Fuck, mothermother fuck.
Snälla låt mig hamna med någon som jag känner mig trygg med.
Jag är förvisso bra på att lösa situationer när jag väl sitter i dem, och jag blir så illa tvungen.
Förmodligen är detta bara ännu en av de många grejer som sker här i Huvudstaden som kommer
att stärka mig, som så många händelser redan gjort. Jag är inte samma Jossi som jag har varit.
Och mer finns att förbättra, och plötsligt ser jag bara fram emot de prövningar som "komma skall".
Jag känner mig starkare, jag har vänner, jag börjar hitta i stan... Även om hemlängtan är stark och ångesten pockar på
när jag som minst behöver den. Men som alla säger... Vansbro kommer att finnas kvar.
I min lilla hemkommun rullar saker på som det ska, och min plats finns kvar, den bara väntar på mig.
Alla jag älskar finns där, mer trygghet behövs väl inte. Och ångesten och mina komplex... ja dem får jag jobba med.
Visst är jag positiv? Det är bara för att inte allvaret börjat än. Snart kommer gnälliga Josefine tillbaka.
Jaja. Idag då?
Klockan är 13.09, här sitter jag i pyjamas, lyssnar på Taylor Swift och drömmer mig bort.
Ska gå ner och köpa de böcker som finns att få tag på i Twilight-serien sedan. Måste ha fortsättningen.
Det var längessen jag slukade en bok såhär! Härligt att veta att geisten sitter i ännu.
Men nu ska jag försöka ta tag i mitt liv. Göra något vettigt. Någorlunda vettigt iallafall. Nåja.
Ha det gott!
Yours truly
Storasyster Vampyr
Första skoldagen
Usch vad jobbigt det kändes i morse.
Dels för alla mina hjärnspöken. Dels för rädslan att vara tillbaka, stå på T-Centralen helt ensam.
Och väl vid T-Centralen, har Josefine glömt hur man armbågar sig in i t-bane vagnar.
Så jag missade det tåget som jag skulle med. Och var SJUKT nära att komma försent till uppropet.
Men jag älgade väl in i sista sekunden, och det gick helt okej!
Det var grymt att träffa arkeologtjejerna igen :) har saknat dem, och deras energi.
Schemat presenterades, Ämnesrådet och STARK fick sitt sagt, och handledare bestämdes.
Jag fumlade lite, trodde att jag inte fått någon bestämd handledare, och "krossade min lärares hjärta".
"Men... vi hade ju pratat! Vill du inte ha mig?" xD Knasigt.
Handledningstid bestämdes, så nu måste jag börja brainstorma lite med mig själv.
Vad fan ska man skriva om? Hittills har jag funderat på;
*Kultliv i Dalarna under järnålder-medeltid
- Frejakult, Mariakult, Häxkult?
*Kristendomens intåg
- När kristnades egentligen Dalarna?
*Järnbäraland
- Dalarnas järnframställning.
- Vad är de märkliga stenarna i Äppelbo?
*Västerdalarnas gravfält
*Inlandsisens eller människans skapelse?
- Om "de liggande hönorna"
*Leksands Gropkeramiska område?
Något sådant. Om någon som läser har förslag, gief!
Efter skolan umgicks jag med mina stockholmare, tog en fika på södra huset (latte + kyckling&avocadomacka)
och inspekterade sedan de nya Arkeologi I studenterna. De var många!
Därefter for vi till Gallerian i stan, där jacka skulle hämtas, och jag själv idkade fönstershopping.
Egen shopping tog jag sedan i Vällingby, där jag inhandlade ett kollegieblock...
och sen råkade jag visst köpa "Om jag kunde drömma" ahem, ahem hosthost.
Allt medan jag väntade på att min älskade apkompis och tillfälliga landlady skulle sluta skolan,
så att vi sedan kunde sköta storhandling inför den kommande veckan.
Jag började läsa direkt... Och kunde inte släppa boken. Inte direkt i alla fall. Härligt med en sån bok!
Hoppas den känslan håller i sig! Den gör mig inspirerad! Jag vill placera min egen vampyr
eller någon som honom, i nutid. Jag vill skriva, jag vill skapa min egna värld och lära mig att sköta den!
Jag vill förälska mig i karaktärer, beundra, avsky, fascineras av dem! Känna deras glädje, smärta och sorg.
Så varför blinkar markören så jäkla retsamt när jag öppnar ett nytt word-dokument? Nej, den HÅNFLINAR!
Förmodligen händer alldeles för mycket om , med och kring mig för att jag ska kunna släppa mig själv,
och låta karaktärerna tala i stället. Visst låter det vettigt? Litegrann i alla fall?
Nu ska jag i alla fall lägga mig och läsa... tror jag.
Ska öppna ett nytt word-fönster, ifall något intressant poppar upp.
'til then;
Ciao
Dels för alla mina hjärnspöken. Dels för rädslan att vara tillbaka, stå på T-Centralen helt ensam.
Och väl vid T-Centralen, har Josefine glömt hur man armbågar sig in i t-bane vagnar.
Så jag missade det tåget som jag skulle med. Och var SJUKT nära att komma försent till uppropet.
Men jag älgade väl in i sista sekunden, och det gick helt okej!
Det var grymt att träffa arkeologtjejerna igen :) har saknat dem, och deras energi.
Schemat presenterades, Ämnesrådet och STARK fick sitt sagt, och handledare bestämdes.
Jag fumlade lite, trodde att jag inte fått någon bestämd handledare, och "krossade min lärares hjärta".
"Men... vi hade ju pratat! Vill du inte ha mig?" xD Knasigt.
Handledningstid bestämdes, så nu måste jag börja brainstorma lite med mig själv.
Vad fan ska man skriva om? Hittills har jag funderat på;
*Kultliv i Dalarna under järnålder-medeltid
- Frejakult, Mariakult, Häxkult?
*Kristendomens intåg
- När kristnades egentligen Dalarna?
*Järnbäraland
- Dalarnas järnframställning.
- Vad är de märkliga stenarna i Äppelbo?
*Västerdalarnas gravfält
*Inlandsisens eller människans skapelse?
- Om "de liggande hönorna"
*Leksands Gropkeramiska område?
Något sådant. Om någon som läser har förslag, gief!
Efter skolan umgicks jag med mina stockholmare, tog en fika på södra huset (latte + kyckling&avocadomacka)
och inspekterade sedan de nya Arkeologi I studenterna. De var många!
Därefter for vi till Gallerian i stan, där jacka skulle hämtas, och jag själv idkade fönstershopping.
Egen shopping tog jag sedan i Vällingby, där jag inhandlade ett kollegieblock...
och sen råkade jag visst köpa "Om jag kunde drömma" ahem, ahem hosthost.
Allt medan jag väntade på att min älskade apkompis och tillfälliga landlady skulle sluta skolan,
så att vi sedan kunde sköta storhandling inför den kommande veckan.
Jag började läsa direkt... Och kunde inte släppa boken. Inte direkt i alla fall. Härligt med en sån bok!
Hoppas den känslan håller i sig! Den gör mig inspirerad! Jag vill placera min egen vampyr
eller någon som honom, i nutid. Jag vill skriva, jag vill skapa min egna värld och lära mig att sköta den!
Jag vill förälska mig i karaktärer, beundra, avsky, fascineras av dem! Känna deras glädje, smärta och sorg.
Så varför blinkar markören så jäkla retsamt när jag öppnar ett nytt word-dokument? Nej, den HÅNFLINAR!
Förmodligen händer alldeles för mycket om , med och kring mig för att jag ska kunna släppa mig själv,
och låta karaktärerna tala i stället. Visst låter det vettigt? Litegrann i alla fall?
Nu ska jag i alla fall lägga mig och läsa... tror jag.
Ska öppna ett nytt word-fönster, ifall något intressant poppar upp.
'til then;
Ciao
Back to "reality"
I dag har jag landat i Stockholm igen.
Jag har inte varit här sedan 12 juni, tror jag det kan vara? ...
Jag saknar Vansbro. Jag trodde att jag hade längtat hit, men...
Nej, det är svårt att förklara. Jag känner en sjuk hat-kärlek till den här staden, som inte är av denna värld.
Alla positiva tankar om nytt boende osv osv bara pyste ur mig, och nu känns de svåra att fånga in igen.
Jag intalar mig själv att det kommer kännas okej igen om någon vecka, när man börjar hitta en form av
vardagslunk igen, och jag vet ju, att det kommer det att göra. Ändå känner jag mig gnällig och ledsen.
Så, vad sker den här terminen?
Allt jag vet so far är att jag har en 30-sidig uppsats på kandidatnivå att skriva.
Och att jag inte har den blekaste aning om -vad- jag ska skriva om. Hujedamej!
Vi ska visst göra ett grupparbete av något slag också, men jag har ingen aning om vad det handlar om.
Vad jag vet är att i år känner jag fler människor på kursen, är lite (läs: minimalt) tuffare, och kommer bo mycket bättre.
Jag tror att det är de punkterna som håller panikskriket borta, for now.
Så. Nu har jag gjort ett mindre inlägg, men ska försöka komma i gång och blogga på riktigt igen nu.
Your Vampsis is back
Jag har inte varit här sedan 12 juni, tror jag det kan vara? ...
Jag saknar Vansbro. Jag trodde att jag hade längtat hit, men...
Nej, det är svårt att förklara. Jag känner en sjuk hat-kärlek till den här staden, som inte är av denna värld.
Alla positiva tankar om nytt boende osv osv bara pyste ur mig, och nu känns de svåra att fånga in igen.
Jag intalar mig själv att det kommer kännas okej igen om någon vecka, när man börjar hitta en form av
vardagslunk igen, och jag vet ju, att det kommer det att göra. Ändå känner jag mig gnällig och ledsen.
Så, vad sker den här terminen?
Allt jag vet so far är att jag har en 30-sidig uppsats på kandidatnivå att skriva.
Och att jag inte har den blekaste aning om -vad- jag ska skriva om. Hujedamej!
Vi ska visst göra ett grupparbete av något slag också, men jag har ingen aning om vad det handlar om.
Vad jag vet är att i år känner jag fler människor på kursen, är lite (läs: minimalt) tuffare, och kommer bo mycket bättre.
Jag tror att det är de punkterna som håller panikskriket borta, for now.
Så. Nu har jag gjort ett mindre inlägg, men ska försöka komma i gång och blogga på riktigt igen nu.
Your Vampsis is back
"It's all about the balance".
"Yin - Yang. Nice - Bitch.
A little bit of bitch inside the nice, a little bit of nice inside the bitch!"
The Mentalist
Mitt nya levnadsmotto. Ajm lövin' it.
I can feel a bit of the bitch, hardly noticing the nice.
... Whiner-alert, everyone!
Här kommer en hälsning från Miss Sunshine.
För när man vaknar av en extremt ostämd gitarr klockan sju på morgonen...
- är det hemskt svårt att känna balansen i livet, det måste jag erkänna.
Och som om inte hälften vore nog har någon dum jävla blondinälva
viftat med trollspöet så det har börjat snöa igen. Vad i helvete!?
Jag säger bara det;
"En skä då int tro att en skä få stick ut nâso int!!" Så sant, mormor!
Precis när mina converse skor är nästan perfekta att gå i,
så kommer detta elände nerfallande? Varför?
Bara att återgå till de fula, bruna, ....tantskorna.
Jag kan inte minnas när det senast kändes så vemodigt att byta typ av skor.
För here's the deal, de där skorna fick mig att känna mig pigg och fräsch.
Fina, ungdomliga, färgglada skor som passar till ALLT. Till och med mig.
And now that, right there? That's a miracle.
Visst är det konstigt hur ting kan få oss att ändra state of mind?
Hur vissa kläder får oss att känna oss extra piffiga och uppåt,
hur en behå, som inte ens syns, kan få oss att känna oss...
well, mer mänskliga bara? Det är nog så svårt att vara människa
i dagens sammhälle, för att använda en klyscha, så hallelujah!! säger jag.
De där skorna lurade mig i alla fall ett ganska bra tag. Jag var till och med söt.
Kanske en gnutta normal till och med, och det betyder mycket när man är
"inte-ens-cp", som Thomas Järvheden sjunger.
Kanske är detta snöväder någon lustig övermakts sätt att få ner mig på jorden igen?
"En skän't stick ut nâso, nu skä då je bombarder dä mä sny, di otäcka dalkulla!"
Tänk, det borde jag ha förstått.
Åter till Publik Arkeologi och/eller B-uppsats.
Nu har jag gnällt färdigt.
It's good to be bad
Robbie Rotten, Lazytown
They want me to be nice.
They want me to be good
But I'm a simple, rotten guy,
who's just misunderstood!
They say that I should change,
and wear a perky smile,
but smiling makes my face hurt,
and happiness is while.
They want me to give up the only life I've ever had
But it's so good to be bad!
It's good to be bad,
it's great to be a crook,
it's nice to be a villain,
like you read about in books.
It's swell to be nasty,
it's keen to be so mean!
Yes I'm an extraordinary
nastiness machine
It's good ...to be bad!
They think I should be friends,
with everyone in town.
But I'll never stop trying
to get rid of Sportaclown!
haha!
To be an evil betty is a thrill,
and let me add;
It's so good to be bad!
It's good to be bad.... x 2
IT's GOOD - TO BE BAD!
Whoo! I feel BAD! Ha ha!
Tjing
Thomas Järvheden
Tjing för att vara vegan
Tjing för att sabba på stan
Tjing för att ha palestinasjal
Tjing för att tycka nåt bra
Tjing för att va nån att ha
Tjing för att bara få dra
Tjing för att aldrig va barn
Tjing för att aldrig bli stor
Tjing för att vara rebell mot allt
För vad betyder jag?
Vem behöver mig?
Vad behöver jag?
Varför är vi här?
Vem ska se mig när,
Jag vill va mig själv?
Tjing för att ändra min kropp
Tjing för att jobba mot stopp
Tjing för att glömma mig själv i allt
Tjing för att ändra natur
Leva mitt liv i nån bur
Tjing för att framgång är bara tur
Tjing för att sniffa en drog
Tjing för att bli hög och låg
Tjing för att bara få känna nåt
För vad betyder jag?
Vem behöver mig?
Vad behöver jag?
Varför är vi här?
Vem ska se mig när,
Jag vill va mig själv?
Tjing för att låtsas vara hel
Tjing för att spela ett spel
Tjing för att kärlek ska börja fel
A little bit of bitch inside the nice, a little bit of nice inside the bitch!"
The Mentalist
Mitt nya levnadsmotto. Ajm lövin' it.
I can feel a bit of the bitch, hardly noticing the nice.
... Whiner-alert, everyone!
Här kommer en hälsning från Miss Sunshine.
För när man vaknar av en extremt ostämd gitarr klockan sju på morgonen...
- är det hemskt svårt att känna balansen i livet, det måste jag erkänna.
Och som om inte hälften vore nog har någon dum jävla blondinälva
viftat med trollspöet så det har börjat snöa igen. Vad i helvete!?
Jag säger bara det;
"En skä då int tro att en skä få stick ut nâso int!!" Så sant, mormor!
Precis när mina converse skor är nästan perfekta att gå i,
så kommer detta elände nerfallande? Varför?
Bara att återgå till de fula, bruna, ....tantskorna.
Jag kan inte minnas när det senast kändes så vemodigt att byta typ av skor.
För here's the deal, de där skorna fick mig att känna mig pigg och fräsch.
Fina, ungdomliga, färgglada skor som passar till ALLT. Till och med mig.
And now that, right there? That's a miracle.
Visst är det konstigt hur ting kan få oss att ändra state of mind?
Hur vissa kläder får oss att känna oss extra piffiga och uppåt,
hur en behå, som inte ens syns, kan få oss att känna oss...
well, mer mänskliga bara? Det är nog så svårt att vara människa
i dagens sammhälle, för att använda en klyscha, så hallelujah!! säger jag.
De där skorna lurade mig i alla fall ett ganska bra tag. Jag var till och med söt.
Kanske en gnutta normal till och med, och det betyder mycket när man är
"inte-ens-cp", som Thomas Järvheden sjunger.
Kanske är detta snöväder någon lustig övermakts sätt att få ner mig på jorden igen?
"En skän't stick ut nâso, nu skä då je bombarder dä mä sny, di otäcka dalkulla!"
Tänk, det borde jag ha förstått.
Åter till Publik Arkeologi och/eller B-uppsats.
Nu har jag gnällt färdigt.
It's good to be bad
Robbie Rotten, Lazytown
They want me to be nice.
They want me to be good
But I'm a simple, rotten guy,
who's just misunderstood!
They say that I should change,
and wear a perky smile,
but smiling makes my face hurt,
and happiness is while.
They want me to give up the only life I've ever had
But it's so good to be bad!
It's good to be bad,
it's great to be a crook,
it's nice to be a villain,
like you read about in books.
It's swell to be nasty,
it's keen to be so mean!
Yes I'm an extraordinary
nastiness machine
It's good ...to be bad!
They think I should be friends,
with everyone in town.
But I'll never stop trying
to get rid of Sportaclown!
haha!
To be an evil betty is a thrill,
and let me add;
It's so good to be bad!
It's good to be bad.... x 2
IT's GOOD - TO BE BAD!
Whoo! I feel BAD! Ha ha!
Tjing
Thomas Järvheden
Tjing för att vara vegan
Tjing för att sabba på stan
Tjing för att ha palestinasjal
Tjing för att tycka nåt bra
Tjing för att va nån att ha
Tjing för att bara få dra
Tjing för att aldrig va barn
Tjing för att aldrig bli stor
Tjing för att vara rebell mot allt
För vad betyder jag?
Vem behöver mig?
Vad behöver jag?
Varför är vi här?
Vem ska se mig när,
Jag vill va mig själv?
Tjing för att ändra min kropp
Tjing för att jobba mot stopp
Tjing för att glömma mig själv i allt
Tjing för att ändra natur
Leva mitt liv i nån bur
Tjing för att framgång är bara tur
Tjing för att sniffa en drog
Tjing för att bli hög och låg
Tjing för att bara få känna nåt
För vad betyder jag?
Vem behöver mig?
Vad behöver jag?
Varför är vi här?
Vem ska se mig när,
Jag vill va mig själv?
Tjing för att låtsas vara hel
Tjing för att spela ett spel
Tjing för att kärlek ska börja fel
Pussar man Björn Gustafsson smakar det godis
Hej Hallå!
En diskussion med min kurskamrat fick mig in på tankar överensstämmande med dagens rubrik.
Björn Gustafsson.
- Söt eller för söt? Baby eller spädbarn? Lagom eller för mycket?
...Och är man en fjant om man tycker att han är rolig? Nu kör vi. Full fart!
Nog har Björn Gustafsson skapat uppmärksamhet ända från början,
med en riktig skjuts uppåt i samband med Parlamentet, och Melodifestivalen 2008
- ett evenemang jag personligen aldrig har haft större ork eller intresse att engagera mig i.
Och så dansar denna lilla blonda... pojke? (23 i år, men ändå) in på scenen, när man mot sin vilja
sitter där med småsyskonen för husfridens skull. Björn Gustafsson och hans glögg.
Plötsligt blev ju det hela väldigt intressant. Och det berodde ju tyvärr bara på Björn.
(i ärlighetens namn måste jag i och för sig medge att Luuk är en favorit, han också)
Plötsligt blev det ju supercoolt att referera till Björn så fort man var lite på snusen och
kände sig, well, idérik. "Det är glöggen som gör det". Det var till och med coolt att dricka glögg.
Sen blev stackarn utbränd för att alla alla ALLA ville ha honom, Det kommer han aldrig få glömma.
Nå. Ingen smutskastning från mitt håll i alla fall (Björn, jag är blond, har stora... lungor, och försöker förstå mig själv!)
Komiker överlag har hur som helst en förmåga att etsa sig fast i folks huvuden och hjärtan,
och tack vare Björn har till och med tuggummi-tuggande fjortisar från Piteå via Stureplan via Malmö
helt plötsligt insett att: Det finns något flummigt kallat komedi och komiker i vårat avlånga land!! Newsflash!
Tidigare har bla. Robert Gustafsson, nog så rolig, tronat i komikervärlden, men har han och hans kollegor
dragit till sig småflickors blickar? Icke. Kanske är detta ett lyft för framtidens komik?
Måste vi kanske i fortsättningen akta oss för att skoja om blondiner med IQ 50, då det kanske är
just dessa som ska underhålla oss gamla rävar (när "vi" nu väl blir såna) i framtiden?
När Robert, Babben och Claes:arna och gänget har dragit sig tillbaka och lämnat oss asgarvande fans?
Jag tror komikermarknaden aldrig kommer bli sig lik efter att Björn klev in i rampljuset, i rosa boxershorts.
Det är helt okej med mig, jag tycker det är bra om "folk" lär sig skratta lite mer. "Folk" skrattar alldeles för lite.
Nåja, när vi satt där och diskuterade Björns karaktär "Benjamin" blev ju båda helt till sig.
Vilken man, och vilket minspel, och så duktig han är på att använda aktuella saker och göra dem roliga.
Och var får han allt ifrån? Glöggen, naturligtvis, men ungefär som vid detta tillfälle;
Parlamentet, TV4 oktober 2007
Björn får fem, av fem toasters. Kanon kul.
Nu ska jag bara hitta honom också.
En diskussion med min kurskamrat fick mig in på tankar överensstämmande med dagens rubrik.
Björn Gustafsson.
- Söt eller för söt? Baby eller spädbarn? Lagom eller för mycket?
...Och är man en fjant om man tycker att han är rolig? Nu kör vi. Full fart!
Nog har Björn Gustafsson skapat uppmärksamhet ända från början,
med en riktig skjuts uppåt i samband med Parlamentet, och Melodifestivalen 2008
- ett evenemang jag personligen aldrig har haft större ork eller intresse att engagera mig i.
Och så dansar denna lilla blonda... pojke? (23 i år, men ändå) in på scenen, när man mot sin vilja
sitter där med småsyskonen för husfridens skull. Björn Gustafsson och hans glögg.
Plötsligt blev ju det hela väldigt intressant. Och det berodde ju tyvärr bara på Björn.
(i ärlighetens namn måste jag i och för sig medge att Luuk är en favorit, han också)
Plötsligt blev det ju supercoolt att referera till Björn så fort man var lite på snusen och
kände sig, well, idérik. "Det är glöggen som gör det". Det var till och med coolt att dricka glögg.
Sen blev stackarn utbränd för att alla alla ALLA ville ha honom, Det kommer han aldrig få glömma.
Nå. Ingen smutskastning från mitt håll i alla fall (Björn, jag är blond, har stora... lungor, och försöker förstå mig själv!)
Komiker överlag har hur som helst en förmåga att etsa sig fast i folks huvuden och hjärtan,
och tack vare Björn har till och med tuggummi-tuggande fjortisar från Piteå via Stureplan via Malmö
helt plötsligt insett att: Det finns något flummigt kallat komedi och komiker i vårat avlånga land!! Newsflash!
Tidigare har bla. Robert Gustafsson, nog så rolig, tronat i komikervärlden, men har han och hans kollegor
dragit till sig småflickors blickar? Icke. Kanske är detta ett lyft för framtidens komik?
Måste vi kanske i fortsättningen akta oss för att skoja om blondiner med IQ 50, då det kanske är
just dessa som ska underhålla oss gamla rävar (när "vi" nu väl blir såna) i framtiden?
När Robert, Babben och Claes:arna och gänget har dragit sig tillbaka och lämnat oss asgarvande fans?
Jag tror komikermarknaden aldrig kommer bli sig lik efter att Björn klev in i rampljuset, i rosa boxershorts.
Det är helt okej med mig, jag tycker det är bra om "folk" lär sig skratta lite mer. "Folk" skrattar alldeles för lite.
Nåja, när vi satt där och diskuterade Björns karaktär "Benjamin" blev ju båda helt till sig.
Vilken man, och vilket minspel, och så duktig han är på att använda aktuella saker och göra dem roliga.
Och var får han allt ifrån? Glöggen, naturligtvis, men ungefär som vid detta tillfälle;
Parlamentet, TV4 oktober 2007
Anders: Då undrar jag Björn, vilka kvinnliga förebilder har du?
Björn: Jag har ju hon, på russinpaketen. Hon med det här lockiga håret.
Hon verkar så jävla skön asså, glad för ingenting.
Anders: Jo, men vad är det hon ger dig tycker du? Är det så du vill vara alltså?
Björn: Ja men det är väl kul när det går bra för andra.
Anders: Jo, men vad är det hon ger dig?
- pip pip pip... Du är en brat... -
Björn: Det känns som att den här tjejen, hon har liksom verkligen koll.
Anders: Aha, vad har hon koll på?
Björn: Amen typ på vart man ska hänga, vart man ska käka. Hon vet vad som är topnotch.
Anders: Men hon är ju inte på riktigt väl?
Björn: Jag vet inte, du vet jag är inte så insatt. Har du varit på White Room?
Anders: Nej, jag har inte varit på White Room.
Björn: Hon hänger en del där. Oja, alla som är nåt dom är på på White Room.
Anders: Hur är White Room, kan du beskriva det då?
Björn: Man kan inte riktigt komma in, om man säger så. Det är mest en kö.
Anders: Men du kan komma in eller?
Björn: OM jag kommer in? Jag kommer knappt ut.
Hon med det lockiga håret på russinpaketet? Där gjorde glöggen sitt!
I alla fall, när vi sitter där på Stockholms Universitet, i A-huset, så är väl jag som alla andra fjortisar,
(fast skillnaden är att jag är 22 och inte alls särskilt fjollig) och slänger ur mig;
"Fan jag vill ha Björn"
Och min kurskompis tittar på mig och skrattar;
"Ja, det vill fan jag med! .... fast ändå inte"
"Joho, det vill då jag i alla fall"
"Ja men han är ju en sådan bebis"
"Vadå bebis, han är ju supersöt"
"Jamen det är ju just det, han är för söt"
"Jag ger mig fan på, att om man pussar Björn Gustafsson smakar det godis!"
Efter detta spårade det väl bara ur tror jag, and I've already made my point anyhow.
Björn får fem, av fem toasters. Kanon kul.
Nu ska jag bara hitta honom också.
Miss Jealous - Or: Julia Roberts-Wannabe
Hej folk!
Jag är ett vanans djur, och uppenbarligen har jag gjort det till en vana att inte-skriva på
min blogg väldigt ofta. Det sker mycket kring mig nu! Och det är ingen ursäkt, men det är
en orsak, som Pernilla brukar säga. Uppsats, grupparbete, föreläsningar och tentaläsning.
Allt detta underbara på samma gång. Samtidigt ska man komma igång att gymma lite... leva.
Nu är jag klar med mina bortförklaringar. Jag vet att ni älskar mig ändå.
Ni vet den där irriterade bruden i filmer, exempelvis Julia Roberts i "Min bäste väns bröllop",
tjejen som gång på gång hävdar att hon är kompis med en kille och inte vill, well, HA honom?
Sedan när killen i fråga hittar en tjej vill hon helt plötsligt SUPER-MÅSTE-HA honom?
Därefter följer ett rent ut sagt idiotiskt beteende för att övertyga killen om att han valt fel.
"Pick me. Choose me!" Tävlandet med den nya kvinnan, de mordiska tankarna...
Allt detta leder antagligen till något av följande;
- Mannen ger efter och de lever happily ever after (bruden han ditcha' bryr vi oss fan inte om)
- Julia-kvinnan ger efter, eftersom mannen ju också är hennes bästa vän (hon kanske kommer över honom)
- Mannen ger efter, och Julia inser plötsligt att hon inte alls ville ha mannen och spolar honom igen (tack SCRUBS)
- Brudarna blir jättebra vänner, inser att de är mer än vänner, och dumpar mannen tillsammans. (dels BONES)
Tre av miljarder möjliga utfall. Om man ska vara extrem-matematiker. Fast ...det är ju inte jag. Nåja.
Vilket av utfallen är trevligast? Vem är det egentligen mest synd om?
...och är jag en fullständig idiot för att jag börjar känna mig som Julia?
Den här historien börjar egentligen en kväll när undertecknad är runt 18 år gammal.
Det börjar med att en mycket osäker tjej träffar sin bästa kompis vän och ja, egentligen TRÅNAR.
(Jag har hört att det är helt okej att göra det när man är flicka och ganska ung... faktiskt)
Efter den kvällen har det varit 4(?) väldigt spännande år av känslomässig berg-och-dalbana.
Jag har haft en teen-crush, jag har varit intresserad, jag har super-ratat, och jag har tänkt, drömt...
Det intressanta i situationen är att de tillfällen jag varit (är?) intresserad alltid tycks sammanfalla
med det faktum att killen i fråga har en flickvän, och dessutom verkar väldigt lycklig med den/den han har.
Ni förstår fantasin och barnsligheten vi egentligen delar är något jag inte vet om jag gillar eller inte,
och jag vet inte om jag alla gånger gillar killens, vad jag vill kalla, "alternativa" självsäkerhet.
Vid såna tillfällen kan jag bli riktigt osäker på om jag ens tycker om honom som vän.
Då kan jag vara riktigt taskig. Inte direkt mot honom, men säga, och tänka dumma saker...
Sen händer något, jag är osäker på vad och hur, det bara händer, slumpmässigt...
när jag bara faller tillbaka till den där lilla 18-åringen som SUPER-MÅSTE-HA honom, för
att han får mig att känna mig så trygg och sedd, för att inte nämna att han ju ser bra ut också.
Varför så ofta just när han har flickvän? Avundsjuka? Psykisk sjukdom? ...mänsklighet?
Vad gör man åt en sådan här situation egentligen? Ejenklien?
Hur lär man sig att förstå vad som är mer-än-kompis-känslor, och vad som
egentligen handlar om att det är skönt att bli bekräftad av en vän?
Jag blir ju inte supersugen på mina tjejkompisar för att de bekräftar mig per se, so...
What's the friggin' deal? Vad är det för fel på människor som gör så här?
Finns det någon studie i ämnet, någon form av bot..? och isåfall;
Vart i helvete anmäler jag mig?
Yours truly
//Josefine
Jag är ett vanans djur, och uppenbarligen har jag gjort det till en vana att inte-skriva på
min blogg väldigt ofta. Det sker mycket kring mig nu! Och det är ingen ursäkt, men det är
en orsak, som Pernilla brukar säga. Uppsats, grupparbete, föreläsningar och tentaläsning.
Allt detta underbara på samma gång. Samtidigt ska man komma igång att gymma lite... leva.
Nu är jag klar med mina bortförklaringar. Jag vet att ni älskar mig ändå.
Ni vet den där irriterade bruden i filmer, exempelvis Julia Roberts i "Min bäste väns bröllop",
tjejen som gång på gång hävdar att hon är kompis med en kille och inte vill, well, HA honom?
Sedan när killen i fråga hittar en tjej vill hon helt plötsligt SUPER-MÅSTE-HA honom?
Därefter följer ett rent ut sagt idiotiskt beteende för att övertyga killen om att han valt fel.
"Pick me. Choose me!" Tävlandet med den nya kvinnan, de mordiska tankarna...
Allt detta leder antagligen till något av följande;
- Mannen ger efter och de lever happily ever after (bruden han ditcha' bryr vi oss fan inte om)
- Julia-kvinnan ger efter, eftersom mannen ju också är hennes bästa vän (hon kanske kommer över honom)
- Mannen ger efter, och Julia inser plötsligt att hon inte alls ville ha mannen och spolar honom igen (tack SCRUBS)
- Brudarna blir jättebra vänner, inser att de är mer än vänner, och dumpar mannen tillsammans. (dels BONES)
Tre av miljarder möjliga utfall. Om man ska vara extrem-matematiker. Fast ...det är ju inte jag. Nåja.
Vilket av utfallen är trevligast? Vem är det egentligen mest synd om?
...och är jag en fullständig idiot för att jag börjar känna mig som Julia?
Den här historien börjar egentligen en kväll när undertecknad är runt 18 år gammal.
Det börjar med att en mycket osäker tjej träffar sin bästa kompis vän och ja, egentligen TRÅNAR.
(Jag har hört att det är helt okej att göra det när man är flicka och ganska ung... faktiskt)
Efter den kvällen har det varit 4(?) väldigt spännande år av känslomässig berg-och-dalbana.
Jag har haft en teen-crush, jag har varit intresserad, jag har super-ratat, och jag har tänkt, drömt...
Det intressanta i situationen är att de tillfällen jag varit (är?) intresserad alltid tycks sammanfalla
med det faktum att killen i fråga har en flickvän, och dessutom verkar väldigt lycklig med den/den han har.
Ni förstår fantasin och barnsligheten vi egentligen delar är något jag inte vet om jag gillar eller inte,
och jag vet inte om jag alla gånger gillar killens, vad jag vill kalla, "alternativa" självsäkerhet.
Vid såna tillfällen kan jag bli riktigt osäker på om jag ens tycker om honom som vän.
Då kan jag vara riktigt taskig. Inte direkt mot honom, men säga, och tänka dumma saker...
Sen händer något, jag är osäker på vad och hur, det bara händer, slumpmässigt...
när jag bara faller tillbaka till den där lilla 18-åringen som SUPER-MÅSTE-HA honom, för
att han får mig att känna mig så trygg och sedd, för att inte nämna att han ju ser bra ut också.
Varför så ofta just när han har flickvän? Avundsjuka? Psykisk sjukdom? ...mänsklighet?
Vad gör man åt en sådan här situation egentligen? Ejenklien?
Hur lär man sig att förstå vad som är mer-än-kompis-känslor, och vad som
egentligen handlar om att det är skönt att bli bekräftad av en vän?
Jag blir ju inte supersugen på mina tjejkompisar för att de bekräftar mig per se, so...
What's the friggin' deal? Vad är det för fel på människor som gör så här?
Finns det någon studie i ämnet, någon form av bot..? och isåfall;
Vart i helvete anmäler jag mig?
Yours truly
//Josefine
Concerning onlinedating
Nu var det visst längessen igen. I apologise.
Vad har hänt?
Sista tentan på A-kursen är gjord.
Josefine är antagen till B-kursen.
Josefine har provat söka jobb. På två caféer.
Och Josefine hade en bra jul och trevlig, om än nästan alltför lugn, nyårsafton.
Josefine har också träffat en ny främling, om än en kortis,
något som får henne att fundera över livet och hennes egna handlingar.
Varför hamnar hon alltid i kompisfacket?
Varför vågar hon aldrig säga vad hon tänker,
varför vågar hon aldrig försöka ta steget och fråga...
ja vad som helst. Gillar du mig? Wanna take a chance on me?
Och varför pratar hon om sig själv i tredje form...eller nåt?
Jag har tänkt en del.
Och jag har kommit fram till att jag är så SJUKT trött på mig själv.
Har vi hört det förut? May be. Beklagade mig häromdagen för
Hanna och Therese efter att vi varit och simmat, och som ett slag
i ansiktet inser jag hur jäkla feg jag är egentligen. Ejenklien.
För normalt sett möts folk på match.com eller någon av dennes
systersajter (själv måste jag erkänna att glada pannkakan är min grej -gratis)
och de vet med sig själva varför de är där. För ärligt talat, de flesta är knappast
där för att få någon att fika med någon gång då och då. Nä. Man vill ha mer.
Man vill hitta Mr. Right One, sin egen Prince Charming, Prinsessa, Sötnos...
Ändå sitter jag där och kör med kallprat, när jag egentligen borde
kolla vad som egentligen är intressant och vad som är tidsfördriv.
Vågar man inte prata med folk på krogen eller stöta på nån vid fruktdisken
verkar man ju vara så illa tvungen att ge sig ut i nätdejtar-träsket.
Så jag har fått tips från två personer. En kille och en tjej.
Var rak på sak och att våga beröra verkar vara en typ av nycklar.
Det är här jag kör fast. Varför gör man så?
Hamnar i sina gamla hjulspår, den där irriterande
jantelagen som en skinnhandske i ansiktet. Hey!
Och jag kör med;
"Ingen vill dejta mig. Och gör de det är det för att vara snälla"
Fick till svar av ena tipsaren; "skulle du själv göra så för att vara snäll?"
Nä. Det skulle jag ju inte. Har jag inte minsta intresse vill jag inte dejta.
Då gör man jävligt klart för andra parten - eller mer eller mindre klart?
att man inte är intresserad av candlelight dinner.
Så frågan kvarstår. Om det nu är det jag vill ha, då?
-Jo det är då man ska vara rak på sak och kolla om det är ömsesidigt.
Men det är ju S-V-Å-R-T!
Och beröra? Tänk om personen tycker jag är äcklig?
Nej, dilemma.
Jag måste våga prova.
En dag kanske jag inte bara skriver det.
.... Jag kanske rent av gör det.
Tills dess kan man ju drömma...
Puss...
Josefine
It's raining men
Weather Girls
Hi - we're your weather girls.
And have we got news for you? You've gotta listen:
Get ready all you lonely girls and leave those umbrellas at home.
The humidity is risin - risin
Barometer's gettin' low - how low
Girl?
According to all sources - what sources now?
The street's the place to go - we better hurry up.
'cause tonight for the first time - first time
Just about half past ten - half past ten
For the first time in history it's gonna start rainin' men.
It's rainin' men. Hallelujah
It's rainin' men - amen.
I'm gonna go out. I'm gonna let myself get
Absolutely soaking wet. It's rainin' men.
Hallelujah
It's rainin' men
Ev'ry spe-ci-men:
Tall
Blond
Dark and lean
Rough and tough and strong and mean.
God bless mother nature
She's a single woman too.
She took on the heavens
And she did what she had to do.
She fought ev'ry angel
She reananged the sky
So that each and ev'ry woman
Could find a perfect guy.
It's rainin' men. Hallelujah
It's rainin' men - amen.
It's rainin' men. Hallelujah
It's rainin' men - amen.
I feel stormy weather movin in about to begin
Hear the thunder don't you lose your head
Rip off the roof and stay in bed.
God bless mother nature
She's a single woman too. . . .
Ooh
It's rainin' men
Yeah.
Humidity is risin - humidity is risin
Barometer's gettin' low - it's gettin' low
Low
Low . . .
According to all sources - according to all sources
The street's the place to go
Cause tonight for the first time - first time.
Just about half past ten - half past ten.
For the first time in history
It's gotta start rainin' men - it's gotta start rainin' men.
It's rainin' men. Hallelujah
It's rainin' men - amen.
It's rainin' men. Hallelujah
It's rainin' men - amen. . . .
Eye of The Tiger, Hells Bells & Dreamer
Survivor - Eye Of The Tiger
Risin up
back on the street
did my time took my chances
went the distance now I'm back on my feet
just a man and his will to survive
so many times
it happens too fast
you trade your passion for glory
don't lose your grip on the dreams of the past
you must fight just to keep them alive
It's the eye of the tiger
its the cream of the fight
risin up to the challenge of our rivals
and the last known survivor stalks his prey in the night
and he's watching us all with the eye of the tiger
Face to face
out in the heat
hanging tough
stayin hungry
the stack the odds still we take to the street
for the kill with the skill to survive...
It's the eye of the tiger
its the cream of the fight
risin up to the challenge of our rivals
and the last known survivor stalks his prey in the night
and he's watching us all with the eye of the tiger
Risin up
straight to the top
had the guts got the glory
went the distance now I'm not gonna stop
just a man and his will to survive
It's the eye of the tiger
its the cream of the fight
risin up to the challenge of our rivals
and the last known survivor stalks his prey in the night
and he's watching us all with the eye of the tiger
The eye of the tiger......
The eye of the tiger......
The eye of the tiger......
AC/DC - Hells Bells
I'm a rolling thunder, pouring rain
I'm comin' on like a hurricane
My lightning's flashing across the sky
You're only young but you're gonna die
I won't take no prisoners, won't spare no lives
Nobody's putting up a fight
I got my bell, I'm gonna take you to hell
I'm gonna get ya, Satan get ya
CHORUS:
Hell's Bells
Yeah, Hell's Bells
You got me ringin' Hell's Bells
My temperature's high, Hell's Bells
I'll give you black sensations up and down your spine
If you're into evil you're a friend of mine
See my white light flashing as I split the night
'Cause if Good's on the left,
Then I'm stickin' to the right
I won't take no prisoners, won't spare no lives
Nobody's puttin' up a fight
I got my bell, I'm gonna take you to hell
I'm gonna get ya, Satan get you
Hell's Bells
Yeah, Hell's Bells
You got me ringin' Hells Bells
My temperature's high, Hell's Bells
INSTUMENTAL (SOLO)
CHORUS
Hell's Bells, Satan's comin' to you
Hell's Bells, he's ringing them now
Hell's Bells, the temperature's high
Hell's Bells, across the sky
Hell's Bells, they're takin' you down
Hell's Bells, they're draggin' you under
Hell's Bells, gonna split the night
Hell's Bells, there's no way to fight, yeah
Ow, ow, ow, ow
Hell's Bells
Ozzy Osbourne - Dreamer
Gazing through the window at the world outside
Wondering if mother earth will survive
Hoping that mankind will stop abusing her, sometime
After all there's just the two of us
And here we are still fighting for our lives
Watching all of history repeat itself, time after time
I'm just a dreamer, I dream my life away
I'm just a dreamer, who dreams of better days
I watch the sun go down like everyone of us
I'm hoping that the dawn will bring a sign
A better place for those who will come after us this time
I'm just a dreamer, I dream my life away, oh yeah
I'm just a dreamer, who dreams of better days
Your higher power may be God or Jesus Christ
It doesn't really matter much to me
Without each other's help there ain't no hope for us
I'm living in a dream, a fantasy
Oh yeah, yeah, yeah
If only we could just find serenity
It would be nice if we could live as one
When will all this anger, hate and bigotry be gone?
I'm just a dreamer, I dream my life away, today
I'm just a dreamer, who dreams of better days, OK
I'm just a dreamer, who's searching for the way, today
I'm just a dreamer, dreaming my life away
Oh yeah, yeah, yeah
Risin up
back on the street
did my time took my chances
went the distance now I'm back on my feet
just a man and his will to survive
so many times
it happens too fast
you trade your passion for glory
don't lose your grip on the dreams of the past
you must fight just to keep them alive
It's the eye of the tiger
its the cream of the fight
risin up to the challenge of our rivals
and the last known survivor stalks his prey in the night
and he's watching us all with the eye of the tiger
Face to face
out in the heat
hanging tough
stayin hungry
the stack the odds still we take to the street
for the kill with the skill to survive...
It's the eye of the tiger
its the cream of the fight
risin up to the challenge of our rivals
and the last known survivor stalks his prey in the night
and he's watching us all with the eye of the tiger
Risin up
straight to the top
had the guts got the glory
went the distance now I'm not gonna stop
just a man and his will to survive
It's the eye of the tiger
its the cream of the fight
risin up to the challenge of our rivals
and the last known survivor stalks his prey in the night
and he's watching us all with the eye of the tiger
The eye of the tiger......
The eye of the tiger......
The eye of the tiger......
AC/DC - Hells Bells
I'm a rolling thunder, pouring rain
I'm comin' on like a hurricane
My lightning's flashing across the sky
You're only young but you're gonna die
I won't take no prisoners, won't spare no lives
Nobody's putting up a fight
I got my bell, I'm gonna take you to hell
I'm gonna get ya, Satan get ya
CHORUS:
Hell's Bells
Yeah, Hell's Bells
You got me ringin' Hell's Bells
My temperature's high, Hell's Bells
I'll give you black sensations up and down your spine
If you're into evil you're a friend of mine
See my white light flashing as I split the night
'Cause if Good's on the left,
Then I'm stickin' to the right
I won't take no prisoners, won't spare no lives
Nobody's puttin' up a fight
I got my bell, I'm gonna take you to hell
I'm gonna get ya, Satan get you
Hell's Bells
Yeah, Hell's Bells
You got me ringin' Hells Bells
My temperature's high, Hell's Bells
INSTUMENTAL (SOLO)
CHORUS
Hell's Bells, Satan's comin' to you
Hell's Bells, he's ringing them now
Hell's Bells, the temperature's high
Hell's Bells, across the sky
Hell's Bells, they're takin' you down
Hell's Bells, they're draggin' you under
Hell's Bells, gonna split the night
Hell's Bells, there's no way to fight, yeah
Ow, ow, ow, ow
Hell's Bells
Ozzy Osbourne - Dreamer
Gazing through the window at the world outside
Wondering if mother earth will survive
Hoping that mankind will stop abusing her, sometime
After all there's just the two of us
And here we are still fighting for our lives
Watching all of history repeat itself, time after time
I'm just a dreamer, I dream my life away
I'm just a dreamer, who dreams of better days
I watch the sun go down like everyone of us
I'm hoping that the dawn will bring a sign
A better place for those who will come after us this time
I'm just a dreamer, I dream my life away, oh yeah
I'm just a dreamer, who dreams of better days
Your higher power may be God or Jesus Christ
It doesn't really matter much to me
Without each other's help there ain't no hope for us
I'm living in a dream, a fantasy
Oh yeah, yeah, yeah
If only we could just find serenity
It would be nice if we could live as one
When will all this anger, hate and bigotry be gone?
I'm just a dreamer, I dream my life away, today
I'm just a dreamer, who dreams of better days, OK
I'm just a dreamer, who's searching for the way, today
I'm just a dreamer, dreaming my life away
Oh yeah, yeah, yeah
Ten Inch Hero
Okej.
Så förut sa jag att jag tyckte filmen "Ten Inch Hero"
var en snarkfilm, och inte alls så bra som jag hade hoppats.
Nu när jag suttit här hela dagen, hostandes och allmänt seg,
och gått från Die Hard YIPPEE-KI-AY MOTHERFUCKER, via
något avsnitt Scrubs... inser jag att filmen faktiskt har ett ganska
fint budskap. Det insåg jag visserligen första gången jag såg den oxå.
Tre tjejer av helt olika slag som jobbar på ett helknasigt café, varav
den tredje börjar jobba där när hon ser skylten i caféets fönster;
"Hjälp sökes! Normala personer undanbedes"
Hur är det inte en charmig inledning på en film?
Måste bara citera blinddate-scenen:
Tish: "Vill du att jag går tillbaka och berättar att du fick kalla fötter?"
Jen: "Nej"
Tish: "Han har ju kommit hela vägen för att träffa dig"
Piper: "Jag vet inte vad du såg som inte vi såg?"
Tish: "Allt jag såg var en kille som och väntade på sin drömtjej.
Jen: "En sån kille drömmar inte om en tjej som mig"
Tish: "Är det för att han var snygg? Jag trodde att du skulle bli glad. För att inte tala om jävligt lättad"
Piper: "Utseendet spelade ju ingen roll?"
Jen: "Det var innan jag insåg att det var Brad fucking Pitt!" (ett uttryck som översättaren inte ville ha med?)
Aldrig att en kille som han vill ha mig. "
Tish: "Du är inte klok!"
Jen: "Inte? Såg tillexempel Tadd ens åt mitt håll när han kom in?"
Piper: "Tadd är en ytlig skitstövel. Alla vet det, utom Tish, förstås."
Jen: "Tjejer som ser ut som ni förstår inte. Jag tänker alltid att om jag gick ned i vikt,
klädde mig annorlunda eller fixade nya bröst, så skulle det ordna sig. Men det är inte sant."
Tish: Det där är skitsnack. Du är den smartaste personen jag känner. Du ställer upp för de hemlösa.
Du gör alla omkring dig glada. Du har så mycket att ge.
Att ditt utseende har med det att göra är skitsnack. "
Jen: "Jag vet att jag har mycket att ge, men det är ingen som ser mig. Har du missat någon bal
för att ingen frågade dig? Har du blivit lämnad ensam när dina kompisar dansade med killar?
Eller hur många gånger har en kund fullständigt ignorerat dig helt för att titta på mig?
Så tills något sånt inträffar: tills dess att du gång på gång fått höra att din plats i livet är i bakgrunden...
- ska du inte tala om för mig att det är skitsnack. För det vet inte du"
Piper: "Allt jag såg ikväll var en man full av hopp"
Jen: "Han hade blivit besviken direkt när han såg mig. Ett påklistrat leende, artigt småprat.
Det hade jag inte klarat efter allt det här"
..... Tjejkram framför brasan på en strand, med en gammal svart hippiebuss i bakgrunden,
fullsmackad med klistermärken som är nog så vulgära... söt låt...
Aaaaw...!
Det är en sån jäkla "aktuell" diskussion.
Jag känner igen mig (förutom att den här Jen ju självklart inte har nåt att gnälla om i jämförelse)
och det är sååå många fler som känner igen den exakta positionen och självsynen.
Samma med tjejen som går från kille till kille, med asdåliga pickup-lines och slutligen
hamnar i ett helsjukt förhållande med en helknäpp kille slår henne och vägrar inse att han är bög...
Sen har vi killen, Priestly, som gömmer sig bakom det halvstörda håret och häftiga t-shirtarna
"No one knows I'm a lesbian", "Orgasm donator, apply for sample here" och så vidare...
Som egentligen är den schyssta killen som ingen vågar/vill vara nära pga av hans extrema
sätt att uttrycka sig, och så vidare... (Oh yeah. That's Jensen. I like!)
Vad är det med alla? Vad fan är det med MIG? Det är alldeles för många som lever
olyckligt alldeles helt i onödan. Varför gör vi det så krångligt för oss själva?
Det är den lilla detaljen som gör den här filmen värd att se.
Folk är som folk är, och egentligen är det inte så många andra än dem själva som
egentligen kan ändra situationerna de har hamnat i.
Som när Priestly tvättar bort sminket, klipper bort tuppkammen, klär sig i skjorta
och som Boaz (hans förnamn som han vägrat erkänna) bjuder ut Tish, som han varit
kär i hur länge som helst. Tish får äntligen en snäll kille, och Boaz blir utskrattad för sitt namn.
Samtidigt som han fixat Mr.Nätdejt åt Jen genom att använda hennes chattfönster som hon glömt
att stänga ner. Och Piper? Som trott sig hittat sin bortadopterade dotter....
hittade istället mannen i hennes liv, och får en dotter på köpet, även om det inte är hennes egna.
Så all on all?
Det är en sjukt mysig film. Om mänskliga brister.
Ja. After all. En bra film. Inte helt ovärd pengarna, som jag tidigare sa.
En helt okej film att se en lat söndagseftermiddag, vilandes efter att ha gjort ingenting.
I'm off to nana-land now
Puss
Så förut sa jag att jag tyckte filmen "Ten Inch Hero"
var en snarkfilm, och inte alls så bra som jag hade hoppats.
Nu när jag suttit här hela dagen, hostandes och allmänt seg,
och gått från Die Hard YIPPEE-KI-AY MOTHERFUCKER, via
något avsnitt Scrubs... inser jag att filmen faktiskt har ett ganska
fint budskap. Det insåg jag visserligen första gången jag såg den oxå.
Tre tjejer av helt olika slag som jobbar på ett helknasigt café, varav
den tredje börjar jobba där när hon ser skylten i caféets fönster;
"Hjälp sökes! Normala personer undanbedes"
Hur är det inte en charmig inledning på en film?
Måste bara citera blinddate-scenen:
Tish: "Vill du att jag går tillbaka och berättar att du fick kalla fötter?"
Jen: "Nej"
Tish: "Han har ju kommit hela vägen för att träffa dig"
Piper: "Jag vet inte vad du såg som inte vi såg?"
Tish: "Allt jag såg var en kille som och väntade på sin drömtjej.
Jen: "En sån kille drömmar inte om en tjej som mig"
Tish: "Är det för att han var snygg? Jag trodde att du skulle bli glad. För att inte tala om jävligt lättad"
Piper: "Utseendet spelade ju ingen roll?"
Jen: "Det var innan jag insåg att det var Brad fucking Pitt!" (ett uttryck som översättaren inte ville ha med?)
Aldrig att en kille som han vill ha mig. "
Tish: "Du är inte klok!"
Jen: "Inte? Såg tillexempel Tadd ens åt mitt håll när han kom in?"
Piper: "Tadd är en ytlig skitstövel. Alla vet det, utom Tish, förstås."
Jen: "Tjejer som ser ut som ni förstår inte. Jag tänker alltid att om jag gick ned i vikt,
klädde mig annorlunda eller fixade nya bröst, så skulle det ordna sig. Men det är inte sant."
Tish: Det där är skitsnack. Du är den smartaste personen jag känner. Du ställer upp för de hemlösa.
Du gör alla omkring dig glada. Du har så mycket att ge.
Att ditt utseende har med det att göra är skitsnack. "
Jen: "Jag vet att jag har mycket att ge, men det är ingen som ser mig. Har du missat någon bal
för att ingen frågade dig? Har du blivit lämnad ensam när dina kompisar dansade med killar?
Eller hur många gånger har en kund fullständigt ignorerat dig helt för att titta på mig?
Så tills något sånt inträffar: tills dess att du gång på gång fått höra att din plats i livet är i bakgrunden...
- ska du inte tala om för mig att det är skitsnack. För det vet inte du"
Piper: "Allt jag såg ikväll var en man full av hopp"
Jen: "Han hade blivit besviken direkt när han såg mig. Ett påklistrat leende, artigt småprat.
Det hade jag inte klarat efter allt det här"
..... Tjejkram framför brasan på en strand, med en gammal svart hippiebuss i bakgrunden,
fullsmackad med klistermärken som är nog så vulgära... söt låt...
Aaaaw...!
Det är en sån jäkla "aktuell" diskussion.
Jag känner igen mig (förutom att den här Jen ju självklart inte har nåt att gnälla om i jämförelse)
och det är sååå många fler som känner igen den exakta positionen och självsynen.
Samma med tjejen som går från kille till kille, med asdåliga pickup-lines och slutligen
hamnar i ett helsjukt förhållande med en helknäpp kille slår henne och vägrar inse att han är bög...
Sen har vi killen, Priestly, som gömmer sig bakom det halvstörda håret och häftiga t-shirtarna
"No one knows I'm a lesbian", "Orgasm donator, apply for sample here" och så vidare...
Som egentligen är den schyssta killen som ingen vågar/vill vara nära pga av hans extrema
sätt att uttrycka sig, och så vidare... (Oh yeah. That's Jensen. I like!)
Vad är det med alla? Vad fan är det med MIG? Det är alldeles för många som lever
olyckligt alldeles helt i onödan. Varför gör vi det så krångligt för oss själva?
Det är den lilla detaljen som gör den här filmen värd att se.
Folk är som folk är, och egentligen är det inte så många andra än dem själva som
egentligen kan ändra situationerna de har hamnat i.
Som när Priestly tvättar bort sminket, klipper bort tuppkammen, klär sig i skjorta
och som Boaz (hans förnamn som han vägrat erkänna) bjuder ut Tish, som han varit
kär i hur länge som helst. Tish får äntligen en snäll kille, och Boaz blir utskrattad för sitt namn.
Samtidigt som han fixat Mr.Nätdejt åt Jen genom att använda hennes chattfönster som hon glömt
att stänga ner. Och Piper? Som trott sig hittat sin bortadopterade dotter....
hittade istället mannen i hennes liv, och får en dotter på köpet, även om det inte är hennes egna.
Så all on all?
Det är en sjukt mysig film. Om mänskliga brister.
Ja. After all. En bra film. Inte helt ovärd pengarna, som jag tidigare sa.
En helt okej film att se en lat söndagseftermiddag, vilandes efter att ha gjort ingenting.
I'm off to nana-land now
Puss
Dirty Deeds
AC/DC
Dirty Deeds Done Dirt Cheap (1981)
Dirty Deeds Done Dirt Cheap
If you're havin' trouble with your high school head
He's givin' you the blues
You wanna graduate but not in 'is bed
Here's what you gotta do -
Pick up the phone
I'm always home
Call me any time
Just dial
36 24 36 hey
I lead a life of crime
Dirty Deeds Done Dirt Cheap
Dirty Deeds and they're Done Dirt Cheap
You got problems in your life of love
You got a broken heart
He's double dealin' with your best friend
That's when the teardrops start -
Pick up the phone
I'm here alone
Or make a social call
Come right in
Forget about him
We'll have ourselves a ball
Dirty Deeds Done Dirt Cheap
Dirty Deeds and they're Done Dirt Cheap
If you got a lady and you want her gone
But you ain't got the guts
She keeps naggin' at you night and day
Enough to drive you nuts -
Pick up the phone
Leave her alone
It's time you made a stand
For a fee
I'm happy to be
Your back door man
Dirty Deeds Done Dirt Cheap
Dirty Deeds and they're Done Dirt Cheap
Concrete shoes, cyanide, TNT
Done Dirt Cheap
Neckties, contracts, high voltage
Done Dirt Cheap
Dirty Deeds Done Dirt Cheap (1981)
Dirty Deeds Done Dirt Cheap
If you're havin' trouble with your high school head
He's givin' you the blues
You wanna graduate but not in 'is bed
Here's what you gotta do -
Pick up the phone
I'm always home
Call me any time
Just dial
36 24 36 hey
I lead a life of crime
Dirty Deeds Done Dirt Cheap
Dirty Deeds and they're Done Dirt Cheap
You got problems in your life of love
You got a broken heart
He's double dealin' with your best friend
That's when the teardrops start -
Pick up the phone
I'm here alone
Or make a social call
Come right in
Forget about him
We'll have ourselves a ball
Dirty Deeds Done Dirt Cheap
Dirty Deeds and they're Done Dirt Cheap
If you got a lady and you want her gone
But you ain't got the guts
She keeps naggin' at you night and day
Enough to drive you nuts -
Pick up the phone
Leave her alone
It's time you made a stand
For a fee
I'm happy to be
Your back door man
Dirty Deeds Done Dirt Cheap
Dirty Deeds and they're Done Dirt Cheap
Concrete shoes, cyanide, TNT
Done Dirt Cheap
Neckties, contracts, high voltage
Done Dirt Cheap
In your face!
Hah!
Jag vaknade klockan 6, gick upp, klädde på mig och kokade kaffe
och gjorde en macka. Nu ska jag plugga lite morgonplugg,
sen ska jag fixa riktig mat! Och, vad som är ännu viktigare...
Jag kan inte bli väckt och superirriterad på snorungarna....
För jag är ju redan vaken, har min kaffekopp, och de kommer
inte ner på åtminstone en halvtimme!!!
Så satans skönt!
In your face, in your face, IN YOUR FACE!
Helt barnsligt roligt vilken seger det här känns som!
*gör min in-your-face-dance*
Jag vaknade klockan 6, gick upp, klädde på mig och kokade kaffe
och gjorde en macka. Nu ska jag plugga lite morgonplugg,
sen ska jag fixa riktig mat! Och, vad som är ännu viktigare...
Jag kan inte bli väckt och superirriterad på snorungarna....
För jag är ju redan vaken, har min kaffekopp, och de kommer
inte ner på åtminstone en halvtimme!!!
Så satans skönt!
In your face, in your face, IN YOUR FACE!
Helt barnsligt roligt vilken seger det här känns som!
*gör min in-your-face-dance*
No subject
Sitter i en lånad säng som jag kallar min.
Ikväll känns den som allt annat än min.
Jag är osäker på om ens det är mitt liv jag lever nu.
Hur kan det vara min säng...?
Visst. Det är mina kuddar, mitt täcke...
mina sängkläder, min nalle - som sitter där för syns skull.
Men hur kan det vara min säng när det inte är mitt hus?
När inte Athena suckar åt att lillmatte aldrig kan vara still,
när jag inte är omgiven av människor som älskar mig?
Vad är mitt problem må ni undra?
Jag begriper inte vad jag gör här!
Jovisst, jag försöker leka arkeologstuderande.
För att "det är det enda jag någonsin velat".
Så låter standardsvaret på "Varför?" Hah!
Jag som nätt och jämt klarade tentan på ett av de ämnen
som jag faktiskt tycker är mest intressant! Hah!
Jag som inte har geografiskt eller kronologiskt minne!
Allt jag har är mina rosa, fluffiga arkeologdrömmar.
För att det verkar så satans intressant, och för att jag inser
att med den framtid som väntar oss... Är det inte fel att tänka på våran forntid.
Och vad vi lämnat bakom oss, det som har fört oss hit till detta... Anno Domini.
Jag kan inte låta bli att undra. Om jag gjort ett gigantiskt misstag.
Men vad skulle jag annars ha gjort? Är en annan fundering.
Jobbat kvar på ICA, där jag gnällt de senaste två åren?
Nej... Men ändå.... Ändå saknar jag stället, och alla människor.
Och jag saknar verkligen min familj och... our casual life.
Allt är så annorlunda! Och ändå inte. Är det jag som är annorlunda?
För plötsligt får man höra att man bryter på stockholmska.
Och blir kallad nollåtta. Och får åka gammal hederlig VOLVO
- som man ju gör hemma på landet, du vet. BLINK BLINK.
Nej, jag har ju inte blivit annorlunda!
Varför beter sig alla som om jag är det?
Vad i helvete!
Så fort jag pratar med Therese pratar jag järnamål! För helvete!
Det går knaggligt som satan, men det har det ju alltid gjort!
Och jag har bara bott här i fyra månader...!
Jag är uppväxt i en gammal volvokombi med hundhår
och hundlukt blandad med wonderbaum gran!!
Det är inget som försvinner ur min uppväxt, ur min syn på vad som är äkta
... vad som alltid kommer vara hemma!
Jag hade en poäng med det här...
Men jag orkar inte skriva mer...
Får fortsätta gnälla en annan dag.
En sak är i alla fall säker.
Jag tänker inte tillåta mig själv att se det här som ett misstag.
Det har fått mig att växa otroligt mycket, även om det samtidigt
gjort mig självisk på ett vis som jag iännu nte vet om jag gillar eller ej.
I vilket fall... Nej. Det suger. Men det är inte dumt att ha gjort det.
Kommer aldrig att vara heller. Gissar jag. Nay. Hoppas jag.
And still...
Fy fan vad jag längtar hem.
Ikväll känns den som allt annat än min.
Jag är osäker på om ens det är mitt liv jag lever nu.
Hur kan det vara min säng...?
Visst. Det är mina kuddar, mitt täcke...
mina sängkläder, min nalle - som sitter där för syns skull.
Men hur kan det vara min säng när det inte är mitt hus?
När inte Athena suckar åt att lillmatte aldrig kan vara still,
när jag inte är omgiven av människor som älskar mig?
Vad är mitt problem må ni undra?
Jag begriper inte vad jag gör här!
Jovisst, jag försöker leka arkeologstuderande.
För att "det är det enda jag någonsin velat".
Så låter standardsvaret på "Varför?" Hah!
Jag som nätt och jämt klarade tentan på ett av de ämnen
som jag faktiskt tycker är mest intressant! Hah!
Jag som inte har geografiskt eller kronologiskt minne!
Allt jag har är mina rosa, fluffiga arkeologdrömmar.
För att det verkar så satans intressant, och för att jag inser
att med den framtid som väntar oss... Är det inte fel att tänka på våran forntid.
Och vad vi lämnat bakom oss, det som har fört oss hit till detta... Anno Domini.
Jag kan inte låta bli att undra. Om jag gjort ett gigantiskt misstag.
Men vad skulle jag annars ha gjort? Är en annan fundering.
Jobbat kvar på ICA, där jag gnällt de senaste två åren?
Nej... Men ändå.... Ändå saknar jag stället, och alla människor.
Och jag saknar verkligen min familj och... our casual life.
Allt är så annorlunda! Och ändå inte. Är det jag som är annorlunda?
För plötsligt får man höra att man bryter på stockholmska.
Och blir kallad nollåtta. Och får åka gammal hederlig VOLVO
- som man ju gör hemma på landet, du vet. BLINK BLINK.
Nej, jag har ju inte blivit annorlunda!
Varför beter sig alla som om jag är det?
Vad i helvete!
Så fort jag pratar med Therese pratar jag järnamål! För helvete!
Det går knaggligt som satan, men det har det ju alltid gjort!
Och jag har bara bott här i fyra månader...!
Jag är uppväxt i en gammal volvokombi med hundhår
och hundlukt blandad med wonderbaum gran!!
Det är inget som försvinner ur min uppväxt, ur min syn på vad som är äkta
... vad som alltid kommer vara hemma!
Jag hade en poäng med det här...
Men jag orkar inte skriva mer...
Får fortsätta gnälla en annan dag.
En sak är i alla fall säker.
Jag tänker inte tillåta mig själv att se det här som ett misstag.
Det har fått mig att växa otroligt mycket, även om det samtidigt
gjort mig självisk på ett vis som jag iännu nte vet om jag gillar eller ej.
I vilket fall... Nej. Det suger. Men det är inte dumt att ha gjort det.
Kommer aldrig att vara heller. Gissar jag. Nay. Hoppas jag.
And still...
Fy fan vad jag längtar hem.
Man är väl Xena Warriorprincess
Tjoho gott folk!
Här kommer rapport från en helg som inte bara var kul utan även fylld!
Fredag! En timme på gamla stan spenderades med grupp 3 o 4 från
Arkeologi 1! Vi blev guidade av läraren Johan, som visade oss
massa bra-att-känna-till-hus, framförallt kul när man som icke-08
hängde med på första guídade turen i Gamla Stan!
Jag och Katarina och Siri flummade lite mellan varven =) Kul.
Var in i typ den finaste kyrkan jag någonsin sett, även om den
samtidigt var aningens läskig! Har nu stiftat bekanstap med Göran och Draken!
Kollade sedan in en lame julmarknad med Katarina, och med unisont fnys gick vi därifrån.
Sedan hoppade jag på tunnelbanan och åkte hem till Therese!
Väl i hennes hemtrakter införskaffades barnförbjudna drycker,
sedan blev det Felixpizza, sprit, och Eddie Läck med Therese och Hanna!
Vi slog en signal till Eddie Läck, men han stod ju i målet då, så han hade telefonen
tyvärr avslagen! Vad vi misstänker var hans flickvän var dock hemma, men henne
ville vi ju inte prata med! Så Therese argade upp sig över denna flickvän och
letade upp Eddie Läck på bilddagboken eller facebook eller var det nu var xD
och satt sedan och jättehatade henne, eftersom hon bestämt att Eddie är min... Söta Therese!
Så efter lite förfest och massa garvande drog vi iväg till t-banan, mötte Hannas kompis Nilla
(som jag förövrigt hemskt gärna festar med många gånger till!) och drog till Harry B James.
Väl där drack vi lite till och spanade in terrängen och vad som var intressant och inte.
Josefine var självklart lite för blyg för att ta första ragget som Hanna så duktigt fixade med
ett enkelt meddelande på telefonen framskickad till random kille. Sjukt bra försök Hanna! Tack ;)
Så det gick lite segt ett tag, men vi hade ju kul sinsemellan i alla fall, tycker jag =)
Senare knuffade i alla fall Therese in mig mellan två killar för att jag skulle beställa nåt.
Orsaken var ju, ahem, inte alls att hon tyckte jag skulle stöta på den långhåriga killen i skjorta.
Denne hjälpte mig att få beställa innan jul, och sade även att jag fick lov att dricka jäger.
Så jag tippade i mig en jäger, och stod sedan kvar en stund, bara för att, tror jag...
Sedan sa han att jag skulle gå och ha kul med mina tjejkompisar =P
Men Therese nöjde sig väl inte med det. Nej, tillbaka med Josefine.
Då tyckte jag att hon och jag skulle ha varsin jäger i såfall.
Så jag bad killen, som hette Tobias, om hjälp igen, och han frågade vad jag skulle ha.
Och när jag sa att jag skulle ha två jäger sa han att jag var helt underbar och frågade
om jag var en amazon eller nåt. Hell YEAH, svarade Josefine, och Tobias presenterade
mig som "Xena Warriorprincess" för sin kompis =P, som genast presenterade sig själv som Hades.
Hades varnade mig sedan x-antalet gånger för att Tobias var det största drägg jag nånsin mött,
och sade att han var förlovad, till både mig och Therese, haha xD
Sen blev allt lite suddigt, och Tobias blev så småningom utkickad av vakt för att han var för full =P
Men inte tänkte jag och Therese ge upp än inte. Trots att Hanna och Nilla lämnat oss
bestämde vi oss för att vi inte skulle hem ännu. Så vi drog till MAX och åt den ultimata fyllematen;
strips och varm cheddar cheese-dip och cola.
MUMS! Fast en gubbe bredvid oss somnade i sin mat för att han var för full.
Det var inte så himla roligt xD HAHA!
I alla fall så var vi tillbaka en snabbis på Harry B James,
hoppade upp på scendelen med massa folk och röjde en stund xD
Sen blev Josefine akut trött och tyckte låtarna var bajsdåliga, så vi begav oss till t-banan.
Där inser vi att vi måste vänta 17 minuter (eller mer? minns fan inte) på nästa.
Så kommer en utländsk kille och sätter sig på samma bänk som mig och Therese.
"Jossi. Han glor jättemycket på dig!" utbrister Therese.
"Jag orkar inte bry mig" muttrar jag till svar och tänker elaka tankar om äcklet.
Sedan börjar tönten jönsa runt och säger;
"öh, du, tjejen kan jag få ditt nummer eller?"
"Nej" säger jag.
"Men du, kan jag inte få ditt nummer? Du är den vackraste tjejen jag sett"
"Nej, jag lämnar inte ut mitt nummer vill vem som helst" muttrar jag,
och fanskapet sätter sig. Plötsligt tjoar han som fan och möts av ett jävla tjatter,
och fyra kompisar till honom kommer dragandes. Crap.
Blir ett jäkla liv och första killen börjar fråga Therese om varför inte jag dejtar, nåt sånt.
Och de andra häver ur sig teorier om att jag är muslim, att jag inte får dejta för min pappa,
att jag har pojkvän... Sen säger någon av dem;
"Du, bruden, vi är fem våldtäktsmän och två tjejer. Bruden, fem våldtäktsmän och två tjejer"
Och jag tänker bara "vad i helvete" och låtsas inte om att jag hört skiten, men killen
närmast mig petar mig på armen och säger "du, tjejen, han är våldtäktsman. Du, han är våldtäktsman"
-Varför säger de samma saker två gånger på raken? Jag hör dem ju första gången?
Tack och lov och prisa gud, så kom tåget precis när det började kännas obehagligt och
Therese började mumla om hur gött det vore att ta bössan och skjuta ner en älg eller nåt, haha xD
Sedan retade vi oss på dem, varvat med att vi var rädda att de skulle vara med på samma tåg
och hoppa av på samma ställe som oss och döda oss eller nåt...
Men det gick bra. vi slapp dem!
Så vad är det för fel på folk, igen? Jösses!!
Har haft Fanny här lördag-söndag, det var jättekul =)
vi lekte med Sanna igår också, och åt massa gött ^^
och idag var vi till historiska muséet och myste runt lite =)
Jättekul!!!
EKÖRRN!
Nej. nu orkar jag inte skriva mer =P
får återkomma om resten av mitt liv vad det lider!
Puss!
Josefine
Här kommer rapport från en helg som inte bara var kul utan även fylld!
Fredag! En timme på gamla stan spenderades med grupp 3 o 4 från
Arkeologi 1! Vi blev guidade av läraren Johan, som visade oss
massa bra-att-känna-till-hus, framförallt kul när man som icke-08
hängde med på första guídade turen i Gamla Stan!
Jag och Katarina och Siri flummade lite mellan varven =) Kul.
Var in i typ den finaste kyrkan jag någonsin sett, även om den
samtidigt var aningens läskig! Har nu stiftat bekanstap med Göran och Draken!
Kollade sedan in en lame julmarknad med Katarina, och med unisont fnys gick vi därifrån.
Sedan hoppade jag på tunnelbanan och åkte hem till Therese!
Väl i hennes hemtrakter införskaffades barnförbjudna drycker,
sedan blev det Felixpizza, sprit, och Eddie Läck med Therese och Hanna!
Vi slog en signal till Eddie Läck, men han stod ju i målet då, så han hade telefonen
tyvärr avslagen! Vad vi misstänker var hans flickvän var dock hemma, men henne
ville vi ju inte prata med! Så Therese argade upp sig över denna flickvän och
letade upp Eddie Läck på bilddagboken eller facebook eller var det nu var xD
och satt sedan och jättehatade henne, eftersom hon bestämt att Eddie är min... Söta Therese!
Så efter lite förfest och massa garvande drog vi iväg till t-banan, mötte Hannas kompis Nilla
(som jag förövrigt hemskt gärna festar med många gånger till!) och drog till Harry B James.
Väl där drack vi lite till och spanade in terrängen och vad som var intressant och inte.
Josefine var självklart lite för blyg för att ta första ragget som Hanna så duktigt fixade med
ett enkelt meddelande på telefonen framskickad till random kille. Sjukt bra försök Hanna! Tack ;)
Så det gick lite segt ett tag, men vi hade ju kul sinsemellan i alla fall, tycker jag =)
Senare knuffade i alla fall Therese in mig mellan två killar för att jag skulle beställa nåt.
Orsaken var ju, ahem, inte alls att hon tyckte jag skulle stöta på den långhåriga killen i skjorta.
Denne hjälpte mig att få beställa innan jul, och sade även att jag fick lov att dricka jäger.
Så jag tippade i mig en jäger, och stod sedan kvar en stund, bara för att, tror jag...
Sedan sa han att jag skulle gå och ha kul med mina tjejkompisar =P
Men Therese nöjde sig väl inte med det. Nej, tillbaka med Josefine.
Då tyckte jag att hon och jag skulle ha varsin jäger i såfall.
Så jag bad killen, som hette Tobias, om hjälp igen, och han frågade vad jag skulle ha.
Och när jag sa att jag skulle ha två jäger sa han att jag var helt underbar och frågade
om jag var en amazon eller nåt. Hell YEAH, svarade Josefine, och Tobias presenterade
mig som "Xena Warriorprincess" för sin kompis =P, som genast presenterade sig själv som Hades.
Hades varnade mig sedan x-antalet gånger för att Tobias var det största drägg jag nånsin mött,
och sade att han var förlovad, till både mig och Therese, haha xD
Sen blev allt lite suddigt, och Tobias blev så småningom utkickad av vakt för att han var för full =P
Men inte tänkte jag och Therese ge upp än inte. Trots att Hanna och Nilla lämnat oss
bestämde vi oss för att vi inte skulle hem ännu. Så vi drog till MAX och åt den ultimata fyllematen;
strips och varm cheddar cheese-dip och cola.
MUMS! Fast en gubbe bredvid oss somnade i sin mat för att han var för full.
Det var inte så himla roligt xD HAHA!
I alla fall så var vi tillbaka en snabbis på Harry B James,
hoppade upp på scendelen med massa folk och röjde en stund xD
Sen blev Josefine akut trött och tyckte låtarna var bajsdåliga, så vi begav oss till t-banan.
Där inser vi att vi måste vänta 17 minuter (eller mer? minns fan inte) på nästa.
Så kommer en utländsk kille och sätter sig på samma bänk som mig och Therese.
"Jossi. Han glor jättemycket på dig!" utbrister Therese.
"Jag orkar inte bry mig" muttrar jag till svar och tänker elaka tankar om äcklet.
Sedan börjar tönten jönsa runt och säger;
"öh, du, tjejen kan jag få ditt nummer eller?"
"Nej" säger jag.
"Men du, kan jag inte få ditt nummer? Du är den vackraste tjejen jag sett"
"Nej, jag lämnar inte ut mitt nummer vill vem som helst" muttrar jag,
och fanskapet sätter sig. Plötsligt tjoar han som fan och möts av ett jävla tjatter,
och fyra kompisar till honom kommer dragandes. Crap.
Blir ett jäkla liv och första killen börjar fråga Therese om varför inte jag dejtar, nåt sånt.
Och de andra häver ur sig teorier om att jag är muslim, att jag inte får dejta för min pappa,
att jag har pojkvän... Sen säger någon av dem;
"Du, bruden, vi är fem våldtäktsmän och två tjejer. Bruden, fem våldtäktsmän och två tjejer"
Och jag tänker bara "vad i helvete" och låtsas inte om att jag hört skiten, men killen
närmast mig petar mig på armen och säger "du, tjejen, han är våldtäktsman. Du, han är våldtäktsman"
-Varför säger de samma saker två gånger på raken? Jag hör dem ju första gången?
Tack och lov och prisa gud, så kom tåget precis när det började kännas obehagligt och
Therese började mumla om hur gött det vore att ta bössan och skjuta ner en älg eller nåt, haha xD
Sedan retade vi oss på dem, varvat med att vi var rädda att de skulle vara med på samma tåg
och hoppa av på samma ställe som oss och döda oss eller nåt...
Men det gick bra. vi slapp dem!
Så vad är det för fel på folk, igen? Jösses!!
Har haft Fanny här lördag-söndag, det var jättekul =)
vi lekte med Sanna igår också, och åt massa gött ^^
och idag var vi till historiska muséet och myste runt lite =)
Jättekul!!!
EKÖRRN!
Nej. nu orkar jag inte skriva mer =P
får återkomma om resten av mitt liv vad det lider!
Puss!
Josefine
Suicidal Teddybears and stuff
Hallå eller
Nu var det aplänge sedan jag skrev igen!
Först: Ingen omtenta för Josefine. Jag klarade mig.
Läste just igenom mitt förra inlägg och insåg hur längessen det faktiskt var jag skrev xD
Jag fick mycket mer poäng än jag trodde, fick till och med VG på stenåldersdelen.
Men, å andra sidan, så känns det många gånger som om läraren var in a good mood när
han rättade min tenta =S jaja, whatever, bara jag slapp göra om. Tycker jag.
Så, nästa tisdag blir det en ny tenta... på järnålder och vikingatid.
Känns inte ett jäkla dugg bra, måste jag säga.
Ska se om jag kan tvinga Katarina att plugga med mig nu i veckan...
Har börjat lite smått med min post-it-lapps-galenskap.
but there's a lot of work to do, I tell yeh.
Våran lärare är dessutom en liten knallkörk som jag inte förstår alla gånger...
Men... blir det omtenta så blir det... får försöka tänka så.
Har varit hemma i helgen, väl behövligt.
Och som vanligt höll jag tillbaka det skrik som spelade i halsen
"Mamma, jag vill inte åka tillbaka, jag vill vara liten och vara hemma med er"
Det suger att vara förståndig och veta vad det är man bör göra...
(ibland är jag ju det i allafall)
Och min Supernatural-besatthet remains.
Såg 6 avsnitt av säsong 4 med Pernilla och Markus i fredags.
Så nu är vi ikapp USA..... Älska älska älska *skrattar*
Det var i allafall banne mig det bästa på länge...
En Dean smittad av Yellow Fever och superfeg, en gigantiskt, deprimerad
och självmordsbenägen teddybjörn, och ett avsnitt helt i svartvitt, komplett med Dracula, Varulv och Mumie,
bara för att nämna några av höjdpunkterna. All my respect to Kripke and his crew.
Och icke att förglömma, så var det hur mys som helst att umgås med mitt favoritpar!
Men nu, go'vänner, ska jag göra mig i ordning,
och sedan såsa bort 40 minuter av mitt liv på roslagsbanan.
Där jag förresten fick skäll igår av en sur konduktörska,
twice my size, för att jag hade fötterna på sätet. Attans!
Kunde knappt hålla tillbaka garvet när tanten framför sade till gubben
som satt bredvid henne att "det var riktigt gjort".
Nästa gång hon är konduktör ska jag ta av mig skorna och ha fötterna på sätet.
Bara för att jävlas. På det humöret är jag just nu. Moahahahaha!
Ska försöka kladda ner nåt mer vettigt så småningom, tills dess;
Ge nu upp, eller börja slåss!
Puss
Josefine
Kåmpakt kåntaktannåns
Glad, trevlig, men alldeles för blyg flicka söker...!
Jag:
* Är en flicka som gärna vill tro att jag är en kvinna, men som i de flesta situationer har fel...
* Har glimten i ögat, med vissa inslag av rapp-i-käftinen och allmänt dålig humor, dvs;
Jag skrattar mer än gärna åt ett dåligt skämt á la Eddie Murphy eller nån annan stjärnsmäll.
* Tycker mycket om att vara ute i naturen, men tar mig alltför sällan tid till det.
* Studerar Arkeologi på Stockholms universitet
* Är inte så jätteförtjust i mitt utseende, och har en förmåga att gömma mig på de flesta sätt.
Du:
* Är en pojke som kämpar emot den inre mannen, som emellanåt försöker få några ord sagda.
* Har nära till ett skratt, trevligt utseende, och förmåga till enormt tålamod.
* Tycker om djur av de flesta slag, och ser gärna en hel skock av dem i framtiden.
* Gillar att vara i naturen, att röra på dig, och är en sjuhelsikes till kille att inspirera andra att göra detsamma.
* Ser inga problem i att ta initiativ, tycker om det impulsiva och är inte rädd för "att inte ha en plan".
* Anser det vara någorlunda okej med en tjej som vill sitta i en grop och pensla fornfynd for a living.
* Innehar med fördel toppbetyg från Riddare i Rustning med Vit Springare - skolan.
Intressant? Ring 555-DESPERATE-780
Jag:
* Är en flicka som gärna vill tro att jag är en kvinna, men som i de flesta situationer har fel...
* Har glimten i ögat, med vissa inslag av rapp-i-käftinen och allmänt dålig humor, dvs;
Jag skrattar mer än gärna åt ett dåligt skämt á la Eddie Murphy eller nån annan stjärnsmäll.
* Tycker mycket om att vara ute i naturen, men tar mig alltför sällan tid till det.
* Studerar Arkeologi på Stockholms universitet
* Är inte så jätteförtjust i mitt utseende, och har en förmåga att gömma mig på de flesta sätt.
Du:
* Är en pojke som kämpar emot den inre mannen, som emellanåt försöker få några ord sagda.
* Har nära till ett skratt, trevligt utseende, och förmåga till enormt tålamod.
* Tycker om djur av de flesta slag, och ser gärna en hel skock av dem i framtiden.
* Gillar att vara i naturen, att röra på dig, och är en sjuhelsikes till kille att inspirera andra att göra detsamma.
* Ser inga problem i att ta initiativ, tycker om det impulsiva och är inte rädd för "att inte ha en plan".
* Anser det vara någorlunda okej med en tjej som vill sitta i en grop och pensla fornfynd for a living.
* Innehar med fördel toppbetyg från Riddare i Rustning med Vit Springare - skolan.
Intressant? Ring 555-DESPERATE-780
