Tidiga funderingar en fin Österskärmorgon
I morse vaknade jag med ett ryck, ur en rät sjuk, men kanske betingad, halvönskad dröm om Supernatural.
"Oh noes, there she goes again..." Nej! Nej, kära läsare, jag har inte fallit tillbaka i den depp-dipen igen.
En msn-konversation, med lite av samma desperation, och ett återbesök till skvaller-sidan, gav mig en ny länk
that eased my mind, och samma med personen jag pratade med på msn. Så I'm all good now.
Tills säsong fyra börjar, eller jag lyckas se de sista två avsnitten. Allt löser sig. De bråkar åtminstone om bilen.
Nåja. Det var ju egentligen inte det jag ville skriva om, men eftersom det var så jag vaknade,
och så min dag började... You know...? Ibland ska jag inte tänka så mycket, jag vet.
Så, vad är nytt under denna Fjollträsk-himmel? (ah, knorra inte, ni vet att det är sant)
Snart har ännu en vecka passerat, lite mer sedan jag sist bloggade av mig.
Vi har haft våra två första riktiga lektioner, om Paleolitikum och Mesolitikum.
Fast det förstår inte de flesta vad det betyder,för det är sådant som vi arkeologer slänger oss med.
För det är vad vår lärare kallar oss; Arkeologer. Och jag tycker det är helt vansinnigt att tänka på det.
Att inse att; hey, jag är en arkeologstudent. Ord som jag aldrig trodde skulle surra i mitt huvud eller lämna min mun.
(Innan jag får en känga för att inte bara vara naïve, utan skrytig också;
paleolitikum och mesolitikum är äldre, mellersta och yngre stenåldern. Nu vet ni också. )
Så skoldelen känns bra, och min lärare har sett mig!
En dag kom han fram och frågade om jag var syster till någon Sara.
"Nej", sade ja, för mig veterligen har jag banne mig ingen syster Sara. Haha.
"Nehej, du är nämligen väldigt lik henne, hon är arkeolog, bla bla bla..."
Jag frågade dumt ifall hon kanske var från Dalarna, ifall vi kanske var släkt, men det visste han inte.
Hon jobbade tydligen i Blekinge. Jaja? Är ändå kul, för har en lärare väl sett en, är man inte bara en i mängden.
Och, lite fult, sade jag till mamma, att är det någon som han har en bra kontakt med, hon som jag är lik,
då kan man ju spela på den saken... Eh... hehe.. I wouldn't do that, even if I knew how. I assure you.
Jag har plöjt igenom hela stenålderskapitlet i en av böckerna (217 sidor, host host), och läst den 67 sidor lilla bok
som min lärare har skrivit om tolkande arkeologi inom stenåldern.
Nu har jag börjat med The Oxford Illustrated History of Prehistoric Europe. Serious shit.
Har visserligen bara läst 30 sidor än så länge, och shit så svårt det är ibland med engelskan...!
Alla dessa arkeologuttryck som bara väntar på att få bite me in the a...eeh... som vill få mig förvirrad.
Men allt som allt anser jag mig ha varit lite duktig i alla fall.
Och påtal om duktig, eftersom jag ändå är inne på att dunka mig själv i ryggen...
Jag börjar faktiskt kunna roslagsbanan och tunnelbanesystemet! Blåbussarna är dock läskiga, dem känner jag inte.
Har faktiskt åkt en del nu så det börjar kännas okej i alla fall, de flesta fobierna och tankarna är passé.
Vad mer... hm...
Boendet går sådär, jag är väldigt förvirrad beträffande det. Otrygg.
Och, en fundering jag hade i natt, hur lång tid tar det innan syret tar slut i 10 kvadrat?
Jag tror att jag håller på att dö av syrebrist varje natt. Kan vara en planerad aktion. Jag vet inte?
Nej, skämt å sido... Det känns lite dumt, allting egentligen.
Och så har vi en liten älskad unge som inte mår bra, och beter sig så Storasyster Vampyr
vill både morra och gråta på samma gång. Jag hoppas att du mår bättre nu.
Och att jag gjorde lite nytta när jag poked around. Jag älskar dig, skitunge.
Nej... nu ska jag sätta mig och läsa lite mer.
Ledsen för dagboksfeelingen idag, men I had to.
Dagens låt får bli... Accidently In Love, Maroon 5, för att den är så jäkla söt.
Och för att Skitungen delar min förtjusning med den låten.
Sköt om er allihop.
Puss
Josefine
"Oh noes, there she goes again..." Nej! Nej, kära läsare, jag har inte fallit tillbaka i den depp-dipen igen.
En msn-konversation, med lite av samma desperation, och ett återbesök till skvaller-sidan, gav mig en ny länk
that eased my mind, och samma med personen jag pratade med på msn. Så I'm all good now.
Tills säsong fyra börjar, eller jag lyckas se de sista två avsnitten. Allt löser sig. De bråkar åtminstone om bilen.
Nåja. Det var ju egentligen inte det jag ville skriva om, men eftersom det var så jag vaknade,
och så min dag började... You know...? Ibland ska jag inte tänka så mycket, jag vet.
Så, vad är nytt under denna Fjollträsk-himmel? (ah, knorra inte, ni vet att det är sant)
Snart har ännu en vecka passerat, lite mer sedan jag sist bloggade av mig.
Vi har haft våra två första riktiga lektioner, om Paleolitikum och Mesolitikum.
Fast det förstår inte de flesta vad det betyder,för det är sådant som vi arkeologer slänger oss med.
För det är vad vår lärare kallar oss; Arkeologer. Och jag tycker det är helt vansinnigt att tänka på det.
Att inse att; hey, jag är en arkeologstudent. Ord som jag aldrig trodde skulle surra i mitt huvud eller lämna min mun.
(Innan jag får en känga för att inte bara vara naïve, utan skrytig också;
paleolitikum och mesolitikum är äldre, mellersta och yngre stenåldern. Nu vet ni också. )
Så skoldelen känns bra, och min lärare har sett mig!
En dag kom han fram och frågade om jag var syster till någon Sara.
"Nej", sade ja, för mig veterligen har jag banne mig ingen syster Sara. Haha.
"Nehej, du är nämligen väldigt lik henne, hon är arkeolog, bla bla bla..."
Jag frågade dumt ifall hon kanske var från Dalarna, ifall vi kanske var släkt, men det visste han inte.
Hon jobbade tydligen i Blekinge. Jaja? Är ändå kul, för har en lärare väl sett en, är man inte bara en i mängden.
Och, lite fult, sade jag till mamma, att är det någon som han har en bra kontakt med, hon som jag är lik,
då kan man ju spela på den saken... Eh... hehe.. I wouldn't do that, even if I knew how. I assure you.
Jag har plöjt igenom hela stenålderskapitlet i en av böckerna (217 sidor, host host), och läst den 67 sidor lilla bok
som min lärare har skrivit om tolkande arkeologi inom stenåldern.
Nu har jag börjat med The Oxford Illustrated History of Prehistoric Europe. Serious shit.
Har visserligen bara läst 30 sidor än så länge, och shit så svårt det är ibland med engelskan...!
Alla dessa arkeologuttryck som bara väntar på att få bite me in the a...eeh... som vill få mig förvirrad.
Men allt som allt anser jag mig ha varit lite duktig i alla fall.
Och påtal om duktig, eftersom jag ändå är inne på att dunka mig själv i ryggen...
Jag börjar faktiskt kunna roslagsbanan och tunnelbanesystemet! Blåbussarna är dock läskiga, dem känner jag inte.
Har faktiskt åkt en del nu så det börjar kännas okej i alla fall, de flesta fobierna och tankarna är passé.
Vad mer... hm...
Boendet går sådär, jag är väldigt förvirrad beträffande det. Otrygg.
Och, en fundering jag hade i natt, hur lång tid tar det innan syret tar slut i 10 kvadrat?
Jag tror att jag håller på att dö av syrebrist varje natt. Kan vara en planerad aktion. Jag vet inte?
Nej, skämt å sido... Det känns lite dumt, allting egentligen.
Och så har vi en liten älskad unge som inte mår bra, och beter sig så Storasyster Vampyr
vill både morra och gråta på samma gång. Jag hoppas att du mår bättre nu.
Och att jag gjorde lite nytta när jag poked around. Jag älskar dig, skitunge.
Nej... nu ska jag sätta mig och läsa lite mer.
Ledsen för dagboksfeelingen idag, men I had to.
Dagens låt får bli... Accidently In Love, Maroon 5, för att den är så jäkla söt.
Och för att Skitungen delar min förtjusning med den låten.
Sköt om er allihop.
Puss
Josefine
Kommentarer
Postat av: Fanny
Nu får du mig att gråta ju. <33 Älskar dig också. <3 hoppas att det var mig hon menade
Trackback
