Storasyster Vampyr

And I wanna keep going!

Så, vad har hänt idag?
jo, jag har...
* Gått ner till Centrum. SJÄLV.
* Letat tag på ett ställe som säljer 16-remsors-biljetter. SJÄLV.
* Åkt buss, tåg, tunnelbana till Tekniska högskolan. SJÄLV.
* Flummat runt på Universitetsområdet och letat (och funnit) Wallenberglaboratoriet. (Inte själv!)
* Flummat runt ännu mer, fast i Kungsträdgården, Drottninggatan, med mera (fortfarande inte själv!)
* Åkt ännu mer tunnelbana (inte själv!)
* Kollat var Therese ska gå första terminen (inte själv...you get the point...)
* Flummat runt lite till.
* Satte mig på tunnelbanan till T-Centralen. SJÄLV. 
* Bytt mot Mörby. SJÄLV.
* Satte mig på tåget. Fick Sällskap igen=D
* Hade Therese och Matilda här, käkade mat och flummade =D
* Följde aporna till bussen.
* Gick hem. SJÄLV.
* Fick en fint inlindad pik av hyresvärden att jag kanske kunde pejla med henne innan jag tar med folk.  HOPPS...!

Det hade jag inte ens en tanke på. Inte ett dugg. Vad är det för fel på mig?

I morgon får jag åka hem =)
Jäkla kort stund egentligen, men jag tänker ta varje chans att komma hem. Så är det bara.
Efter en sån här enormt intensiv dag har jag ju dessutom redan hunnit få lite koll. Så det känns bra.
Jag vill ju åka hem, så why not. Jag kommer tillbringa nog mycket tid här nere.

Nåja. Nu har jag redogjort någorlunda över av vad jag gjort, men inte vad jag har känt.
Jag höll fanemej på att skita knäck av rädsla när jag inte visste vad som komma skulle med
tåg, bussar, tunnelbanor och fan och hans faster. Men guess what? I fudging did it. How about that?
Känner redan nu hur mycket det gjorde för min säkerhet här, till och med min självkänsla, att jag klarade det.

Och jag har fått skratta så mycket med Therese och Matilda =D Awesome!
Jag är så sjukt tacksam över att Therese kommer finnas här!
Även om vi inte bor så nära, så är hon ändå någon som inte bara finns  att prata med på telefonen.
Hon finns inom räckhåll, och jag kan ta mig till henne, även om det är rätt krångligt och jävligt.
När man är med henne känns det svårt att hålla sad faces uppe. Skitkul!

Nej... nu ska jag snart lägga ner, klämma ett avsnitt med Bones ikväll också, tror jag. Har saknat!

Men... nu vet ni, kära älsklingar, vad jag genomlidit.
Och klarar jag av det här... klarar ni av era motgångar också.

I'll be in touch.

Puss
Josefine

Ps: Dagens låt; Land of Miracle, EDGUY.